SM i Edsbyn är i full gång och Kristina & Lycca har presterat finfint i skogen. Så fint att de ligger tvåa efter första dagen  . Nu håller vi tummarna allt vad vi kan för att de har en riktig toppendag på lydnadsplanen i morgon  . Attans att det är så långt till Edsbyn.... Vi vill ju vara på plats och HEJA  . GO GIRLS  .

  
Kristina och Rapport's Lycca 

Åsså säger vi GRATTIS till Mia som efter en veckas RHFU i Skövde har en till certad räddningshund med sig hem  . Snyggt jobbat brudar  . 

  
Mia och Mino-Manito's Imse Bus     

Japp, då var uppladdningen inför jobbet i full gång. Jag mjukstartade nu ikväll med några timmars jobb. Ett måste eftersom jag har ett par presentationer som ska hållas i morgon och där själva presentationen inte var helt klar. Nog för att jag visste att jag var tvungen att fixa lite med den, men den var faktiskt mindre klar än jag trodde. Jag måste ha haft nå´t slags anfall av lättja där innan semestern  . Annars har dagen bjudit på städning, tvättning och strykning och diverse allmänt fixande och donande. Av någon anledning har jag gått omkring med den där gamla välbekanta känslan av skolstart hela dagen, fastän det var ungefär ett århundrade sedan jag gick i skolan.  

Framåt em åkte jag till stan (Linköping) och anslöt med Micke med flera hemma hos Mickes brorsa Leffe som hade bjudit in till smörgåstårta och lite annat smått och gott  . Mycket trevligt och eftersom vi ändå var i stan passade jag på att gå en långa med Dizzan och Hobbe efteråt. Vi utgick från räddningstjänstens övningsområde och traskade sedan förbi Smestad och vidare mot Rosenkälla. Ungefär halvvägs mötte vi en kille på cykel med en värstingkamera i högsta hugg. Han stannade och frågade om mina hundar är linslusar och fick självfallet ett jakande svar. Då frågade han om han fick lov att fota dem eftersom han tyckte att de var så fina, och det fick han ju förstås, när han la fram det på det sättet . Men först ville han hälsa och det fick han också under förutsättning att han höll koll på kamera och glasögon. Vis av erfarenheten av Hobbe och glasögon från tidigare tillfällen  . Mycket riktigt fattade Hobbe tycke för killen och skulle inte bara tvätta honom i hela ansiktet, han skulle dessutom kela och sitta i knät. Det är ju en kärleksfull kille jag har, vid valda tillfällen mot väl valda personer (fråga mig inte vilka kriterierna är), men inte helt medveten om hur stor han är. Bara att bryta honom där, när killen var på väg att drattla ner i diket med kamera, glasögon och allt. Men fotade blev dem, juvelerna, och bilderna såg ut att bli fina.   

 
Favorit i repris på unge herr linslus    

När vi så småningom kom tillbaka till Räddningstjänsten fick Hobbe gå in i bilen medan jag tog med mig Dizzan och ett gäng föremål ut på gärdet och gjorde uppletande. Helt planenligt i fullt synhåll för Hobbe  . Dizzan, lilla pärlan, var glad som en lärka och hämtade in alla föremålen i rask takt. Mitt i "rutan" var ett ganska brett dike, men det for hon över både på utväg och tillbakaväg helt utan att blinka. Under tiden skällde Hobbe som en stolle i bilen, avundsjuk och laddad till tusen.

När Hobbe sedan fick komma ut fick han gå i full fart direkt från bilen. Diket var konstigt tyckte han, och använde konsekvent den lilla träspång som fanns ungefär på mitten. Vid samtliga skick och samtliga ingångar..... Kul kille jag har. Smart förvisso, men det var ju inte riktigt så som jag hade tänkt mig det hela  . Men avlämnandena var riktigt fina idag, vilket säkert berodde på att han fick bollen vid samtliga ingångar och inte riktigt hade tid att tugga (tack för påminnelsen igår, Lotta). Gårdagens uppletande blev tjatigt (håll, håll fast, fot osv.), vilket egentligen är emot mina principer och det gjorde mig rätt trött på mig själv. Tjatar gör man inte i själva uppletandet i min värld, vare sig om riktning eller avlämnanden, utan det tar man separat utan tjänstetecken och på annan plats. Men ibland blir det som det blir och därav dagens motivationsuppletande  .  Bevisligen ingen skada skedd, men det trodde jag knappast heller eftersom Hobbe lider av selektiv dövhet och  just uppletande dessutom hör till favoritmomenten.

Summa summarum en riktigt bra dag, som nu på slutet har toppats med holländsk lakritskonfekt som grädde på moset. Men i morgon bitti blir det väckning redan före fem  , så nu är det bäst att packa ihop för idag  .  

I min och Mickes lilla familj är det inte semester på riktigt om vi inte kommer iväg till Öland åtminstone några dagar. Ända sedan 2002 har vi åkt till samma ställe på norra Öland, med bara något enstaka överhoppat år och då har det känts hela året att nå´t har saknats. Vanemänniskor, nä inte vi väl  ?! I år kunde vi av olika anledningar inte stanna riktigt så många dagar som vi egentligen hade velat, men det blev i alla fall fyra dagar allt som allt. Vi tillbringar i princip all tid med hundarna och byter bara plats efter behag. Många, långa promenader och ett och annat spår blir det. Hundkärran är guld - faktiskt den bästa investering vi har gjort  . Härligt att kunna ha hela flocken med sig!!

  
Vårt ekipage gör paus strax söder om Sandvik  

En dag passade vi på att spåra på alvarsmark med Hobbe. Det lär ju vara svårt, vilket jag antar beror både på underlaget, alla kaniner och all färsk koskit, men Hobbe hade inga bekymmer alls trots att det är helt annan typ av spårmark än han är van vid. Han fick nog visserligen anstränga sig mer än vanligt, för han blev så där supernoggrann som han bara är när han måste anstränga sig. Annars tycker han ju gärna att han har tid med annat under spårandet, men inte här  .

  
Hobbe spår 

Påselning

  
Spårar fint med svansen i topp 

  
Belöningsdags  

En annan dag åkte vi till den superfina, välskötta skogen vid Hagskog och där blev det ett par spårupptag för Hobbe och ett appellspår för Jeppe. Hobbe skötte sig återigen finfint, medan Jeppe strulade och mest ägnade sig åt att jaga kottar, leta pinnar och studera skalbaggar  . Mitt fel som inte såg till att han var i rätt sinnesstämning innan....  Mycket som rör sig i huvudet där och mycket spring i benen   .

  
Full fart framåt mest för jämnan för Jeppe   

  
Hinder är till för att övervinnas

 

  
Som oftast med pinne i munnen 

Dizzans allra bästaste sysselsättning, alla kategorier, är att jaga vågor. Det fick hon många tillfällen till och en och annan kallsup blev det också. Fast vad gör väl det - bara att spotta och fräsa lite och sen på´t igen   . Lite klättring i rasmassor av ölandssten hanns också med. Man är väl inte gammal räddningshund för intet  .

Pensionärsgympa

 

  
Uppvärmning i strandkanten

  
Jagar vågor  

  
Dizzan i sitt esse   

Vår andra tant ägnar sig åt något lugnare aktiviteter numera, även om hon uppskattar att springa efter en och annan kastad pinne nu och då. Det får hon göra i måttlig mängd även om kroppen tar lite stryk. Det är ju en del av Cindys livskvalitet.

  
Joggingtur

  
Vilar i gräset mellan varven 

  
Tuggar på pinne 

  
Så här ser stora delar av nordvästra kusten ut 

  
En vacker buske i stenröset 

Tyvärr blev Hobbe dålig natten till torsdag med sprutande diarré  . På vägen hem när vi stannade och rastade bajade han blod och då var det bara att kasta sig på telefonen och ringa bästaste veterinären Ritva. Det lät ju inte bra tyckte hon, men en gång var ingen större fara. Blev det mer skulle vi komma in med honom dagen därpå. Som tur var fixade det till sig med Pro-kolin, svält och sedan Dofilus och vi behövde inte åka in med honom.  Nu ska jag lägga över honom på färskfoder och hoppas att hans mage mår bättre av det, så att han slipper dessa återkommande diarréer och kräkningar.

 

Nu är semestern slut och det är dags att hugga tag i jobbet igen. Jag vet redan att det kommer att bli en intensiv höst, så det är bara att spotta sig i nävarna och sätta igång på måndag morgon. Men jag gillar ju verkligen mitt jobb, så det ska nog gå bra det också  .

Natti natti    

 

   

Den här semestern består mest av ett väldans farande och flängande  . Men det är ju i högsta grad självförvållat och tydligen så jag vill ha det. Efter Sandö var det Kvarn som gällde i dagarna tre - först förberedelser inför lägre/högre-tävlingen med fixande av ny uppletanderuta (som jag själv blev väldigt nöjd med i slutänden  ) traskande av reservspår, en sista-minuten-omläggning av mitt eget tävlingsspår (undrar just vad det är för fel på mig, som bara måste ändra saker i sista stund    ) samt lite pyssel på klubben, filande på tidplan, märkning av spårpinnar och annat smått och gott. I söndags var det så dags för tävlingen och i år tror jag nog att allt avlöpte utan missöden, bortsett från att vi inte fick en endaste uppflyttning då. Trist tycker jag - som tävlingsledare vill jag helst att alla ska åka hem med uppflyttning i bagaget, men den här gången blev det tyvärr inte så  .  

I måndags åkte Lotta och jag till Enköping för fyra timmars träning för Frida. En givande dag med mycket matnyttigt med hem i bagaget. Inga konstigheter utan bara "back-to-basic" och riktigt nyttig grundträning .  Inledningsvis fick sig Hobbe en duvning med Frida, när hon tog över kopplet och jobbade med förbudsövningar. Grabben bestämmer lite för mycket själv, särskilt när bollen är inblandad. Efter sisådär tio minuters snack med Frida bestämde sig Hobbe för att det var läge att samarbeta och det gjorde han med bravur resten av passet .  Både Lotta och jag fick förövrigt mycket beröm både för våra hundar och vårt sätt att arbeta med dem, och sånt är ju alltid både kul och stärkande att höra.

I tisdags hade jag en jobbardag sådär mitt i semestern och sen var det bara att packa väskorna för nästa utflykt. Syrran och jag bestämde redan tidigt i våras att vi skulle överraska våra föräldrar med en resa till Helsingfors nu i sommar. Jag tror att de tyckte att det var en riktig höjdare att få komma iväg hemifrån och se lite annat än det vanliga. Särskilt pappa levde upp, medan mamma numera är glad och nöjd med det mesta. Hon har tyvärr inte riktig koll på var hon befinner sig nuförtiden..... Vi hade några riktigt trevliga dagar och fantastisk tur med vädret. Strålande sol hela tiden  .

 
Hela sällskapet på väg till Helsingfors, ombord på Silja Symphony 

 
En härlig kväll i Stockholms skärgård    

 
Sjöfågel 

 

  
Pappa och Ida ombord på båten 

 
Helsingfors hamn, med domkyrkan 

 
Den ryska Uspensky-katedralen 

 

 
Utsikt över småbåtshamnen från Brunnsparken 

 
Näckrosdamm i Botaniska Trädgården   

  
Tempelplatsens kyrka, uthuggen ur berget

En liten ö alldeles i hamninloppet till Helsingfors    

Ska bli riktigt skönt att sova i min egen säng i natt  ! 

Nu ikväll har Hobbe och Jeppe fått sig varsitt rejält lydnadspass och båda två skötte sig finfint. Det känns som att bitarna äntligen börjar falla på plats med Hobbe, medan Jeppe är inne i en intensiv inlärningsperiod. Mycket som fastnar just nu känns det som.

I morgon blir det skogsning med gänget, då även Niclas ansluter. Kul att han vill hänga med fast han är tillfälligt hundlös...

Avslutningsvis - GRATTIS till Lotta & Gilda, som har avverkat MH idag med finfint resultat  .

Natti natti     

Sådan matte sådan hund brukar man ju säga. Själv ska jag aldrig mer kommentera Hobbes rynkade panna   . (Och nej, jag inte det minsta arg. Varken på Frida eller Hobbe  ) 

  
Frida hjälper Hobbe med kryptekniken (foto Lotta)

Vi hade en toppendag hos Frida i måndags  . Hinner inte skriva nå´t nu, så det får vänta till helgen eller så.

   

Vi har haft en helt suverän vecka på Sandö, mina juveler    och jag. Vädrets makter har varit på vår sida och gett oss mestadels perfekt träningsväder med lagom mycket sol, maten har varit riktigt bra och träningen kanon  . Konstigt det där - när alla krav är släppta och man inte jobbar mot något annat mål än att ha så kul som möjligt, ja då faller helt plötsligt en massa bitar på plats och jyckarna går bättre än nånsin förr .  I min grupp om fyra hade vi alla ungefär samma inställning till träningen och alla hundarna gick därefter. Skönt att (ovanligt nog) inte behöva ägna en endaste minut av veckan åt problemlösning  .

Jag har varvat mina jyckar, kört båda lagom mycket och fått ut massor av träningen. Hobbe har gått som tåget och varit lika pigg och glad hela tiden. Jag har varvat mellan lösrulle och fastrulle och försökt ha en bra balans mellan sök och markeringsövningar. I söket märks det tydligt att han är väl grundad och han känns inte det minsta ringrostig trots att det inte blir så frekvent träning. Markeringarna med fastrulle är ju fortfarande under inlärning och där finns mycket att jobba med. Han tar fastrullen bra på öppna och dolda figgar i marknivå, men skäller oftast några gånger först. Undrar just hur det kommer sig att båda mina hundar är äkta skrullhundar  . Dizzan, min lilla pärla, har haft så roligt, så roligt   och har löst alla sina uppgifter på bästa sätt. Hon går ju mycket på sin erfarenhet, söker otroligt effektivt och är noggrann och precis i markeringarna. Och skäller förstås innan hon tar rullen  .

  
Hobbe ligger på vänt  

En sak som jag gillar väldigt mycket med Hobbe är att han är så otroligt lätt att ha med sig. Han är alltid glad, finner sig i allt utan knot och funkar super ihop med andra hundar - både tikar och hanar. Jag är ju van vid att aldrig kunna slappna av riktigt med Dizzan i snöret, men med Hobbe blir jag inte ens nervös när en annan hane kommer inrusande på området mitt under Hobbes sök. Han bryr sig helt enkelt inte.... Kolla in bilden nedan. Tre hanar och en tik som plaskar runt lösa i samma vattenhål utan tillstymmelse till gruff.  I samma vattenhål fanns även två kopplade bouvier-tikar och en kopplad aussietik, men de fick inte plats på bilden. Kul att se!!

  
Grim (vorsteh), Hobbe, Stina (malle) och Vallander (schäfer)

 

Jag hade ju hoppats komma med på spårtävling i Ånge förra helgen, men vi blev inte inringda. Medan vi var borta lyckades vi dessutom få besked om två ytterligare bortlottningar . Återstår att se om vi lyckas komma med på någon mer högre-tävling i år....  Bäst att anmäla till några fler under september. Nu idag har vi varit i Kvarn och spårat och Hobbe fick gå högrespåret som Annelie ska gå på tävlingen i morgon. Det började lite oengagerat, men tog sig efter hand och mot slutet hade vi bärplockare i spåret. Jag blev faktiskt grymt imponerad över hur Hobbe löste problemet. Det var tydligt var vi hade korsande spår, för där kollade Hobbe av ett par meter i varje riktning, men bestämde sig varje gång för att fortsätta följa sitt eget spår  . Ett par gånger gjorde han finfina vindmarkeringar på bärplockarna, men visade inga tendenser till att vilja lämna spåret och fick dessutom med sig alla pinnarna tillbaka. Bättre träning kan man ju knappast få och vad glad man blir när jycken löser problemen så fint  .  

Dizzan fick också ett spår idag, dock utan bärplockare. Hon genade lite på ett ställe och missade en pinne, men det spelar ju liksom ingen roll längre. Hon ska ju bara ha kul!

I morgon har vi lägre/högre spårtävling på klubben och jag är tävlingsledare. Jag tror att allt är under kontroll   och hoppas bara att vi slipper regn.

Vips så har tre jobbveckor svischat förbi i raketfart och nu är det semester igen  . Vore ju trevligt om tiden kunde gå en liiiten aning långsammare nu, men med tanke på att de kommande tre veckorna är fullspäckade med aktiviteter lär nog tiden gå fort. Vi drar iväg redan i morgon - jag och mina två ständiga följeslagare   - då det bär iväg till den numera obligatoriska veckan på Sandö  . Ska bli skitkul att träffa alla goa vänner och bara träna hund och ha det bra i en hel vecka  .

När vi kommer hem igen nästa fredag är det förberedelser för tävlingen på söndagen som gäller. På måndagen bär det iväg till Enköping och ett träningspass för Frida. Ska bli toppen  . Efter det tar syrran   och jag med oss Ida och våra föräldrar på kryssning till Helsingfors, med en extranatt på hotell. Jag vet att gamlingarna ser fram mot det riktigt mycket och det blir säkert toppen!  

Sista veckan tar Micke och jag med oss flocken till Öland ett par dagar. Det blir kortare än vanligt den här gången eftersom det var fullt på stället där vi brukar bo, men tältet får ev. hänga med så att vi kan få en extranatt på lämpligt ställe om det är fint väder. Sista helgen har jag anmält till tävling både lördag och söndag. Hoppas vi har lite bättre tur i lottning än på sistone  .

   
 

Simma lugnt   

I söndags kväll när jag satt framför datorn och surfade runt kom jag in på en sida som jag har besökt ganska många gånger förut. Bara det att den här gången började datorn ladda ner nånting  . Jag borde faktiskt få Nobelpriset i reaktionssnabbhet, för rent reflexmässigt stängde jag av på mindre än en mikrosekund, men det räckte tydligen inte för när jag startade upp igen hade något som heter "Security Tool" installerat sig  . Jag lyckades inte hitta var filerna låg nå´nstans och det gick inte att starta vare sig Defender eller Mc Affee och hela tiden dök meddelanden om diverse maskar och ormar och allt vad det nu heter upp och självfallet ett "erbjudande" om att ta bort dessa skadliga filer. Som jag förstås inte nappade på. Jag stängde ner och kröp till kojs och tillbringade istället ungefär hela kvällen igår med en massa micklande. Till slut ringde vi expertisen (Stoffe  ) som visste precis vad vi skulle göra. Starta datorn i felsäkert läge (jaså det ) och göra en systemåterställning (åh...) till någon tidpunkt innan smittan inträffade. Det gjorde susen  . Tur att man har en äkta datornörd i familjen, som dessutom kunde vara behjälplig på distans från Skagen  .

Nu ikväll kände jag mig tvungen att ta varsitt lydnadspass med Grabbarna Grå. Inte för att jag egentligen hade någon större lust   men det var en vecka sen sist och går det längre tid blir det rent odrägligt. Men när jag körde igång med Hobbe var han på riktigt följsamt och trevligt humör och det blev ett riktigt nyttigt pass.  Faktum är att även våra nöta-moment satt ganska väl. Framåtsändandet hoppade vi, men i övrigt  körde vi igenom alla högremomenten med riktigt fint flyt.

  
Hobbe kryper 
Jeppe var i sitt esse = mer i luften än på backen. Det måste vara känguru i jycken  . Blir man förbaskad på honom och säger till honom att sluta hoppa fortsätter han bara precis lika glatt men på en meters avstånd  .   Vi började med fartiga moment i hopp om att bränna lite krut. Konstigt nog kan han koncentrera sig trots att han är på väg att krypa ur skinnet.... Så värst mycket krut brände vi nog inte, men efter ett antal repetitioner av hopp, apportering, inkallning och fritt följ tyckte jag att det räckte för Lilleman. En kul hund, helt klart  .

Jeppe sitter fint

I morgon blir det en tur till Kvarn efter jobbet. Vi ska märka ut rutorna i Mickes och mina spår inför tävlingen och provgå för att testa längden. Båda var lägrespår förra året men ska dras om till högre nu. Förhoppningsvis blir det tid till varsitt spår för Hobbe och Jeppe och simträning för hela gänget.

 
Hobbe kastar sig i 

Nu är det nedräkning. Bara två jobbdagar kvar  .

Igår morse åkte Hobbe och jag iväg till Prästtomta där det var dags för Hobbe att göra sitt inträdesprov till Försvarsmaktshund och därefter vara med på träningshelg om provet gick vägen. Provet var snabbt avklarat och resultatet blev GODKÄND  . 

        

Vi har haft en riktigt bra helg, förutom att det var blött. Dessvärre litade jag på SMHI's prognos som sa att risken för regn var i princip obefintlig i våra trakter och följaktligen hade jag lämnat såväl gummistövlar som det riktiga regnstället hemma . Men träningen har varit kanonbra, med konkurrensspår, spår med lång liggtid (20 timmar), patrullstig och eftersök. Hobbe har jobbat bra och jag är särskilt nöjd med eftersöket som gick i riktigt tät, slyig terräng som Hobbe plöjde rakt igenom. Vi gjorde ett slalomsök och Hobbe tog upp den första tydliga vindmarkeringen redan på andra slaget. Mot slutet på rutan fick han upp ett spår med riktigt ordentligt sug och då fick jag lov att följa upp, vilket först resulterade i en hittad militärmössa. Därifrån spårade vi vidare i en kringelkrok och hittade figgen uppe på ett berg. Jag tror att både Hobbe och jag var lika nöjda  . Det var en trevlig överraskning att få träna eftersök i samband med bevakningsträning. Jag visste inte att de pysslade så mycket med det .

Jag har fått med mig mycket nyttigt från den här helgen, träffat trevliga duktiga människor och ser verkligen fram mot utbildningen!

Tidigare i veckan hann vi med ett par lydnadspass, dels på klubben och dels i Råssnäs. Ett spår uppe i Kvarn har det blivit också, förutom alla promenader och ett par simpass.

Nu har jag bara fyra dagar att jobba innan det bär iväg till Sandö . Jag hade ju hoppats att vi skulle komma med på en högre tävling där uppe i krokarna första augusti, men tyvärr är vi bortlottade. Så även från fler tävlingar, så vi får väl se om vi lyckas komma med lite längre fram istället.

Ha det   

Bästa sättet att tillbringa en helg är självklart i skogen, så det tog vi fasta på den här helgen och skogsade både lördag och söndag  . Igår i sällskap av Lotta, Annelie och Åsa samt Micke som anslöt en stund så att Jeppe fick gå sitt spår. Idag var det istället Lotta, Marlene och jag, samt Micke som återigen kom förbi och tog sig en kopp medan Jeppe spårade med matte.  Tack vänner för bra träning och lika trevligt sällskap som alltid  . 

Igår spelade vädret oss ett och annat spratt   genom att det var torrt och varmt som i tropikerna när vi gick ut spåren och skyfall och åska i omgångar medan de låg till sig. Undrar just hur mycket vittring som fanns kvar - det var helt klart supersvårt på vissa ställen, typ berghällar och liknande. För Jeppes del var det överkurs, men övriga hundar skötte sig samtliga alldeles väldigt bra och Hobbe var ett under av noggrannhet. Jag blev faktiskt lite impad över hur han löste uppgiften - helt klart ett av de bästa spårarbeten han har presterat någon gång.

Dessvärre kan man väl inte riktigt säga detsamma om dagens spår..... Beställningen var två spårupptag, ett till höger och ett till vänster med boll efter 50-100 meter. Lätt och roligt efter gårdagens slit. När jag släppte iväg honom på första (höger) gick han förvisso ut rakt och fint i rätt tempo, men det var också ungefär allt han presterade. Undrar just vad det var som störde, för jobbade gjorde han, men definitivt inte på spåret. Vilt antagligen  .

Nåja, inte mycket att göra annat än att rycka på axlarna och ge sig på nästa. En sak har jag i alla fall lärt mig genom årens lopp och det är att det definitivt inte lönar sig att bli irriterad på jycken när sånt där händer. I synnerhet som jag inte visste vad det var frågan om. Någon vidare belöning blev det ju förstås inte heller - bara en klapp och "nu går vi" och det är säkert fullt tillräckligt för att jycken ska fatta att morsan inte var helt nöjd  .  Nästa spårupptag blev däremot tiomässigt och då blir ju belöningen därefter också .

Uppletande har vi kört båda dagarna och där är jag nöjd över Hobbes arbete, som är väldigt metodiskt i själva letandet och så full fart in med sakerna. Klart högre intensitet idag än igår dessutom! Vi har lite kvar att jobba med när det gäller avlämningarna, men det blir i alla fall bättre och på några av föremålen riktigt bra. Uppletande har varit ett av Dizzans favoritmoment genom åren och nu tycker jag att hon är såpass bra kroppsligt att jag vågade låta henne köra både lördag och söndag. Hon är duktig och hade kul, tösen  . 

Igår avslutade vi med bad i Hjässasjön och det var lika uppskattat som vanligt av blötdjuren  .

En barracuda... 

 
En gråsäl... 

 
En vessla....      

Idag blev det inget bad utan istället ett abrupt avslut och hemfärd eftersom jag fick ett samtal på jobbmobilen som krävde åtgärd och tog ett par timmar i anspråk. Däremot passade jag på att ta varsitt lydnadspass med pojkarna nu ikväll.

Jeppe jobbar just nu på apporteringen och gjorde stora framsteg idag jämfört med sist. I vanlig ordning är det svårt att sätta sig med apporten i munnen, men bortsett det håller han den hela vägen in. Tuggar som värsta flismaskin, så det ska vi börja fokusera på direkt. Fria följet artar sig och idag kändes han väldigt fokuserad och med och gick med fint svajande svans  . Framförgåendet förstår han fortfarande inte, men det är bara att nöta på. Inkallningarna sitter däremot som en smäck med fina ingångar och allt  .

Hobbe fick börja med metallapporten och därefter gick vi raskt över till inkallning med ställande. I båda fallen bra moment där det just nu inte finns så mycket att fila på. Det finns det däremot i krypet och idag blev Hobbe lite less på hela momentet. Han tycker att det är jobbigt rent fysiskt och idag ville han dra iväg alldeles för snabbt. Ett gammalt problem som plötsligt dök upp igen efter några veckors frånvaro  . Vad som börjar gå riktigt bra är ljudgivningen. Där kommer han oftare och oftare in i riktigt bra skall med fin rytm.

Dagen avslutades med en långpromenad i raskt tempo. Härlig temperatur ute nu ikväll!!

Nu dags att krypa till kojs - en ny arbetsdag väntar i morgon.